Etikettarkiv: demokrati

Filadelfia del 2 – Min relation till Filadelfia

Detta är andra delen i min serie om min syn på vad som hänt i Filadelfia de senaste 6 åren. Mitt första inlägg berörde framförallt Dagens artikel om Täbyförsamling som lämnar Filadelfia och kan läsas här. Del 3 kan läsas här.

Min egen historia börjar när jag blev medlem i Grindtorpskyrkan i Täby hösten 1999. I praktiken blev jag därmed också medlem i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm eftersom Grindtorpskyrkan, likt alla andra så kallade utposter/enheter till Filadelfia egentligen var en del av samma juridiska person. Som 13-åring kunde jag inte brytt mig mindre om detta då det var i Täby jag var med. Inte mina föräldrar heller för den delen De började gå till Grindtorpskyrkan 1998 efter att ha bott i Täby i 10 år. Tidigare hade familjen varit aktiv i Elimkyrkan i Stockholm och den enda anledningen till att börja gå i Täby var den geografiska närheten. Om mina föräldrar hade velat vara med i en församling i stan hade de varit kvar i Elimkyrkan. Själv hade jag på den här tiden ingen relation alls till församlingen i Rörstrand eller dess pastorer.

Under tonåren kom jag i kontakt med ”Filla” i Rörstrand, vi åkte på gemensamma läger ibland och besökte större samlingar inne i stan. Jag och flera av mina vänner i Grindtorpskyrkan upplevde att det fanns lite av ett lillebrorskomplex gentemot Filla. Personligen upplevde jag att det inte alltid var särskilt lätt att få kontakt med ungdomarna i Filadelfia. De utgjorde en egen intern grupp. Alla uppfattade det dock inte så. Det fanns t.ex. ungdomar i Grindtorpskyrkan som bara var aktiva i Filadelfia Rörstrands ungdomsarbete och inte alls i Täby samtidigt som andra var aktiva i både ock. Detta mönster fanns också bland de andra enheterna och är inte på något sätt konstigt. Snarare är det precis samma fenomen som finns inom hela frikyrkligheten. Unga människor rör sig i första hand i sammanhang där de trivs och hittar vänner. Interna grupper bildas och andra får svårt att komma in i dem. Att ungdomar från små enheter inom Filadelfia åkte följde med på Filadelfia Rörstrands läger (på denna tid var det oftast nämligen Filadelfia Rörstrands läger var bara naturligt. Precis som mindre församlingar gör överallt, istället för att anordna läger för fyra ungdomar åkte man med en annan kyrka.

När jag gick på högstadiet arrangerades det gemensamma skidläger till Kittelfjäll mellan Filadelfia Rörstrand och några av enheterna (detta var nästan 10 år innan projektet Veckanio startades). Jag åkte själv på flera av dessa läger och har med mig positiva upplevelser därifrån. Det var ett försök till aktivt samarbete mellan enheterna inom Filadelfia Stockholm med ett positivt resultat även om det inte blev mycket mer än så.

2006 började Niklas Piensoho som föreståndare i Filadelfia. Att Niklas kallades var resultatet av en lång process som jag själv följde med stort intresse. Jag tyckte det var spännande att de(/vi?) vågade kalla en pastor som inte var från Pingst. En del inom Filadelfia var dock lite oroliga just på grund av detta. Läsåret 2006-2007 gick jag själv på CredoAkademin i Stockholm. I min klass fanns också medlemmar från Filadelfia, både från Rörstrand och från andra enheter. Även där rådde från början vissa delade meningar och det var väldigt intressant att följa Niklas första år från olika perspektiv. Efter året på CredoAkademin började jag arbeta i Grindtorpskyrkan som ungdomsledare där jag blev kvar i två år. Under dessa år fick jag på nära håll följa utvecklingen i hela Filadelfia Stockholm och arbeta tillsammans med fantastiska människor. Jag vill verkligen understryka detta då jag är väldigt tacksam för den tiden. Mer om detta i mitt nästa inlägg.

Niklas konstaterade rätt snart att organisationen med enheter fungerade dåligt. Ledningen för storförsamlingen bestämde därför att något måste förändras annars var det lika bra att lägga ner samarbetet och låta alla satsa var för sig. Denna förändring har i ganska stor utsträckning gått ut på att knyta enheterna närmare till varandra och till Rörstrand. Samordnande av gudstjänster för att öka produktionen och kvalitén på gudstjänsterna samt underlätta för mindre enheter. Det skapades regioner för att effektivisera organisationen och vissa mindre enheter slogs ihop med större. Typisk effektivisering som sker inom de flesta större företag nu för tiden.

När jag slutade arbeta som ungdomsledare i Täby flyttade jag in till Stockholm och började studera på THS. Jag började gå till Filadelfia Rörstrand men upplevde det fortfarande svårt att bli en del av församlingen trots att jag vid det här laget kände många i församlingen, både anställda och medlemmar. Jag vet att jag är långt ifrån ensam om denna upplevelse samtidigt som jag också vet många exempel på människor som kommit in väldigt snabbt. Vi är alla olika och det är en del av tanken med församlingen. Som många andra före detta ungdomsledare var jag denna höst inte särskilt intresserad av att engagera mig överdrivet. Jag ville ha en paus från ansvar och istället landa i mina studier och min nya livssituation. Dock tänkte jag att en hemgrupp skulle kunna vara en bra grej att vara med i. En söndag efter gudstjänsten gick jag därför fram till mingelbordet och anmälde mitt intresse. Givetvis ville de veta lite mer om vem jag var och vad jag gjorde. Efter att jag berättat att jag läste teologi så fick jag direkt frågan om jag ville bli ledare för en grupp då de var i stort behov av nya ledare. Jag tackade vänligt men bestämt nej, förklarade hur jag kände och sa att det kanske kunde vara aktuellt till våren eller nästa höst. Nästa vecka blev jag uppringd och fick frågan om jag kunde tänka mig att leda en grupp tillsammans med en annan person. Alltså inte vara ansvarig. Jag deltog i en hemgruppssamling men drog mig sedan tillbaka.

På våren var jag med på Filadelfias administrationsmöte. Detta är i teorin det högst beslutande organet i församlingen. Årsmötet för hela storförsamlingen då alla medlemmar runt om i Stockholm får komma och rösta. I praktiken är det vad det låter som, ett administrativt möte där saker och ting ska klubbas igenom, helst utan krångel. Vid just detta möte (april 2011) skulle ett förslag om ändring av stadgar upp. Detta mötte dock motstånd. Framförallt för att ledningen ville göra det möjligt för icke medlemmar i församlingen att kunna bli medlemmar i styrelsen. T.ex. styrelseproffs, konsulter etc. Det var många som tyckte detta var en dålig idé och protesterade mot förslaget. En annan del av förslaget var att det skulle bli lättare att ändra stadgar. Det skulle enligt förslaget räcka med två veckor mellan mötena om jag inte minns fel. Dessutom ville ledningen att detta administrationsmöte (årsmöte) skulle göra ett undantag och godkänna de nya stadgarna direkt utan att behöva ha ett bekräftande möte minst en månad senare vilket krävdes enligt dåvarande stadgar. Fråga mig inte ens hur detta skulle vara möjligt rent demokratiskt för det går inte. Någon lyckades uppmärksamma ledningen på detta och drog tillbaka det ”förslaget”. När det till slut skulle röstas om det nya stadgeförslaget så hade det naturliga (läs demokratiska) varit att ställa upp de olika förslagen gentemot varandra och sedan rösta om dem. T.ex.:

  • Nytt stadgeförslag A – stadgar enligt bifogat förslag
  • Nytt stadgeförslag B – stadgar enligt bifogat förslag med undantag invändning 1
  • Nytt stadgeförslag C – stadgar enligt bifogat förslag med undantag invändning 2
  • Nytt stadgeförslag D – stadgar enligt bifogat förslag med undantag invändning 1 och 2

Och så vidare. Detta för att tydliggöra för alla närvarande exakt vad det var man röstade om och vilka alternativ som fanns. Istället gjorde man inte detta utan efter att folk fått komma med sina invändningar så försökte de rösta igenom de nya förslaget oförändrat. (All information under denna del av mötet skedde också 100% muntligt.) När det ursprungliga förslaget inte fick tillräckligt många röster för att gå igenom så improviserades det en ny omröstning med samma stadgeförslag minus en punkt. Hur övriga invändningar skulle hanteras nämndes inte. Jag uppmärksammade därför mötets ordförande om detta var väldigt förvirrande och att de inte borde göra så här. Jag gick fysiskt tvärs över lokalen fram till ordföranden och sa detta. Svaret jag fick var ”Nej men jag tror det räcker med den här ändringen”. Intressant nog fick han rätt och förslaget gick igenom med knapp majoritet. Dock visade det sig när jag pratade med folk efteråt att väldigt många inte förstått att vi röstat om det slutgiltiga förslaget utan trott att vi bara tog ställning till den första invändningen.

Till historien hör att detta stadgeförslag aldrig kom upp till omröstning igen. Varför vet jag inte men det blev inget extra administrationsmöte en månad senare som planerat och under 2010 skrotades förslaget till förmån för ett helt nytt stadgeförslag. Dock berättar jag inte detta för att diskutera stadgeförslag utan för att lyfta fram ämnen som församling, ledarskap och demokrati. För att ge exempel på de krockar som kan uppstå när församlingstänk krockar med företagstänk. Det sägs ibland lite skämtsamt att pingstvänner inte röstar i församlingsmöten utan med plånboken. Någon form av sanning ligger det i detta. Inte nödvändigtvis att pingstvänner automatisk slutar ge pengar till församlingen när de inte gillar något utan snarare att ovanstående scenario förmodligen aldrig hade förekommit i en kyrka ansluten till t.ex. EFK eller EK.

Jag lämnade Filadelfia under 2010. Den primära anledningen var att jag ansökte om att bli och blev antagen som pastorskandidat i Missionskyrkan och det blev då naturligt för mig gå med i en Missionskyrka. Dock hade jag med stor sannolikhet ändå inte fortsatt som aktiv i Filadelfiakyrkan på grund av det jag berättat i detta inlägg. Framförallt ledningens bristande kunskap om och respekt för demokrati som en viktig del av församlingstanken.

När jag jobbade i Filadelfia hade vi en utbildning med Runar Eldebo, känd pastor och företagskonsult som själv låtit sig inspireras mycket av amerikanskt företagstänk och ledarskap. Jag tycker om Runar och ser upp till honom i många avseenden. En sak han sa på den utbildningen var:

Skillnanden mellan ett företag och en församling är att företaget är en organisation och församlingen en organism. En församling får aldrig behandlas som en organisation.

Ibland tror jag att Filadelfia börjat behandlas mer som en organisation än som en organism.