Etikettarkiv: teologi

Examensarbete

Borde lagt ut detta för länge sedan men här kommer mitt examensarbete i historisk teologi: Yttre kyla och inre glöd – Pietismen bland Karl XII:s Karoliner i Sibirien 1709-1722.

Yttre kyla och inre glöd

Sammandrag

I denna uppsats studeras den pietistiska väckelsen bland krigsfångar från Karl XII:s armé i Sibirien under åren 1709-1722. Undersökningen har gjorts i form av ett historiskt studium av både tidigare publicerat och i Sverige opublicerat material. Studien har visat att orsakerna till väckelsens framväxt framförallt var den karolinska fromheten som fångarna bar med sig in i fångenskapen kombinerat med påverkan från den sociala situation som fångarna befann sig i, framförallt under fälttåget före fångenskapen. Studien har dessutom visat att väckelsens spiritualitet kan karakteriseras som hallepietism genom dess betonande av omvändelsen, kampen mot synden och bedrivande av konventikelverksamhet kombinerat med socialt engagemang för utbildning genom drivandet av en skola som i praktiken kom att fungera som ett barnhem. Den pietistiska spiritualiteten bar på stora likheter med den samtida lutherska ortodoxins spiritualitet.Gemensamt för de båda var bibelläsningen, synen på gudomlig vedergällning och tron på nåden allena. Skillnaderna bestod främst i synen på läran och dess funktion samt synen på det individuella kontra det kollektiva i tron. Den sibiriska pietismen saknade vissa av de separatistiska drag som senare kommit att bli typiska för pietismen. Detta gjorde att svenska lutherska ledare under fångenskapen lät pietisterna utöva sin tro så länge denna inte konkurrerade med eller gick emot den lutherska tron.

Nyckelord: väckelse, pietism, spiritualitet, 1700-tal, fångenskap, Sibirien, luthersk ortodoxi.

English title: Freezing outside and fire inside – Pietism among the army of Charles XII in Siberia 1709-1722.

Det här med helande och sånt.

För ett tag sen skulle jag be för en kvinna och frågade därför om det var något speciellt hon ville att jag skulle be för. Hon bad mig då att be för hennes ledvärk som hon haft problem med en längre tid. Vi bad tillsammans och jag bad bland annat att Gud skulle ta bort hennes ledvärk. Jag hade inte någon speciell tro för att något skulle hända men bad givetvis för detta då hon ville att jag skulle be för det.

Några dagar senare var jag tillsammans med ett gäng ungdomar som sjöng och bad tillsammans. En kille ville att vi skulle be för hans rygg som han haft problem med i flera år. Gud hade rört vid många den kvällen och jag tänkte att nu kommer nog Gud göra något speciellt så direkt var jag med och la händerna på honom och bad vilket vi gjorde en ganska lång stund. Men ingenting hände.

En vecka efter att jag bett för kvinnan var jag och en till hemma hos henne och åt mat och mitt under måltiden berättar hon att hennes ledvärk varit borta sen den dagen jag bad för henne och att hon inte behövt ta några värktabletter. Detta är nu flera veckor sedan och värken har inte kommit tillbaka.

Jag tror att det är med helande och att be för sjuka som det är med kommentarer. Man brukar ju säga att en negativ kommentar väger upp nio positiva och jag tror ofta att det är lättare att komma ihåg nio gånger då man bett för någon och ingenting hänt än den gången då någonting faktiskt hände.

Bara för att man fått en dålig kommentar så slutar man inte hoppas på att få en positiv kommentar och undviker därför inte för all framtid att få kommentarer.

Vi får be Gud om vad som helst men det är upp till Gud vilket svar vi får. Ett helande är alltid en gåva och hopp från Gud samt ett uttryck för Guds kärlek till oss. Ett uteblivet helande är ALDRIG ett uttryck för motsatsen. Det är bara nåd.

Jag kan inte förklara varför vissa blir felade medan andra förblir sjuka men för de som blir helade så är det ju fantastiskt! Och värt alla gånger!

Borde vi inte se på det här med att be för sjuka på samma sätt som vi ser på komplimanger och kommentarer? Även om vi inte alltid får det svar vi vill så betyder inte det att vi ska sluta be för sjuka överhuvudtaget utan tvärtom så bör vi fortsätta.

PS En liten brasklapp: jag anser att man vid sjukdom bör gå till läkare, ta medicin etc. Om man sedan ber för någon bör den personen inte sluta eventuell behandling förrän ett helande är bekräftat. DS

”Den enda kyrkan som lyser är en som brinner”

I mitt förr-förra inlägg snuddade jag lätt vid begreppet församling och vikten av att gå ut ur kyrkobyggnaden. Såg sedan denna video på @PeterRollins twitter och tyckte den hörde ihop lite med det inlägget så jag postar den här. Hoppas inte hans irländska accent är alltför svårförståelig!

Rob Bell interviews Peter Rollins at the Poets, Prophets and Preachers conference in Grand Rapids.
Full interview can be found exclusively in Peter’s new book ‘Insurrection’. Available: October 4th, 2011